Bra dagar och dåliga dagar.

Det går trögt med boken den här veckan. Jag vet att genast när det något annat som jag också måste göra tenderar jag att tappa koncentrationen. Jag skriver i alla fall, lite varje dag, men det är inte de bästa delarna av boken som blir till veckan innan jul, inte när det skall köpas julklappar, tvättas julkläder, strykas luciaklänningar, packas paket, bakas julgodis, drickas glögg. Men det är ok har jag bestämt, man kan inte vinna varje dag. Och oftast så får jag till ett riktigt bra stycke just som jag börjar tvivla på hela min förmåga att skriva något mer än en shoppinglista. Och då njuter jag, skriver så det ryker. Älskar mitt jobb igen.

Och det är ju lite som i det verkliga livet också. Vi har bra dagar i vårt hus, så har vi lite sämre dagar. Och så ibland så har vi dagar som igår! Dagar då 4-åringen vaknar och har förvandlats till en karaktär ur någon skräckfilm som The Omen eller Children of the Corn. En djävulsunge, utsänd för att krossa mig, för att sakta bryta ner mig, stampa på mig och lämna mig liggandes i en liten blöt pöl, bruten, gråtfärdig, helt slut!

Det börjar direkt, vill inte ha gröt, raseriutbrott. Äter gröten, den tar slut, raseriutbrott. Vill inte ha röda byxor, raseri! Tar fram de blå, raseri. Vill inte borsta tänderna, raseri. Vill inte ha utebyxor, mössa, vantar. Vill inte gå till dagis, raseri, där är TLLÅÅÅÅKKKKIIIIGT! Släpar dit honom i alla fall. Bär honom i armen sista biten, öppnar grinden, slänger in honom, stänger grinden bakom mig och springer! Fröknarna är värda 30 miljoner i månadslön! Hämtar honom, då kommer jag för tidigt! Raseriutbrott, JAG VILL INTE GÅ HEEEMMM! Går till lekparken, raseriutbrott. Samma igen när vi skall hem från parken! Jag räknar timmarna till läggdags, sedan minuterna och till sist hör jag sekundvisaren ticka nedräknande i huvudet. Jag kommer att klara det, jag skall klara det. Jag tänker onda tankar, arga, elaka tankar. Svordomar, försöker komma ihåg varför i fridens namn någon frivilligt skaffar barn? Läggdags, båda två äntligen i säng. 4-åringen ropar,

– MAAAMMMMAAAA,  jag är törstig, kissnödig, varm, kall, det kliar mellan tårna, det svider på min läpp, jag måste snyta mig, här är för mörkt, ljust, tyst. Var är nalle, Lammis, Ankis.

Jag springer upp och ned för trappan. Föröker tänka på det som ett träningspass. Nattar och går ut igen och igen. Ser soffan hägra som en chimär i vardagsrummet.

Sedan ännu en gång!

-MAAAMMMMMAAAAAA!

Jag känner hur jag är en halv millimeter från att explodera! Sticker in huvudet i dörrspringan. – JA?

Då kommer det!

– Vet du hul mycket jag älskal dig, mamma? Flån min säng till månen och tusenmiljonelmiljaldelhundlaåtta valv och till solen tusenmiljonelhundlaåtta valv och tillbaka till min säng och till badlummet och tillbaka!

Orden går rakt in i mig, smälter iskylan som slagit rot i mitt hjärta under dagen. Jag sjunker ner på knä vid hans säng. Lägger mitt huvud bredvid hans. Hans små armar kramar mig runt halsen. Han är mjuk och varm och pussgod. Och han är min! Jag smeker honom över huvudet, pussar på hans kind. Jag stannar tills hans somnar. Tittar på honom i mörkret.

Jag vet precis varför man får barn. För att det spelar ingen roll om din bok säljer bra eller inte, om du får bra eller dåliga recensioner, om du hinner skriva ditt manus klart till deadline eller inte, om du hinner dammsuga eller inte, om det kommer snö till jul eller inte. Du har en liten mjuk och varm och pussgod kille som älskal dig till badlummet och tillbaka, hur kan något annat spela roll?

Annonser

5 thoughts on “Bra dagar och dåliga dagar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s