Att äta kakan och ha den kvar.

Idag har jag haft en sådan där perfekt skrivdag, när texten flyter på, när fingrarna flyger över tangenterna, när historien skapar sig själv. Sedan gick jag ut i vårsolen och åt lunch med en kompis. Lång lunch med kaffe på ett annat ställe efteråt innan jag hämtade mina barn tidigt. Och jag tänkte att författare är nog mitt drömyrke.

För man kan inte äta kakan och ha den kvar sägs det. Man kan inte få både och. Man kan inte kräva allt. Så går den vedertagna sanningen. Så är det. Men man kan ju alltid försöka eller hur? Varför inte liksom! Innan jag blev författare jobbade jag som marknadsföringschef på L’Oréal. Det var jätteroligt, och utmanande och lärorikt. Men det var sjukt mycket jobb. Och resor. Och möten. Och tider som jag måste passa och rapporter jag måste skriva. Och jag ville inte ha något av det. Jag ville kunna bestämma över min egen tid. Jag ville kunna hämta mina barn när jag själv vill. Jag ville kunna ta en långlunch och en kaffe med en kompis i vårsolen när jag fick lust. Men ändå ville jag jobba, för bekräftelsen, för att det är roligt, och let’s face it för lönen. Jag ville ha både och. Jag ville äta kakan och ha den kvar. Och vet ni vad, ibland bara lyckas man. Ibland kan det gå. Jag är författare. Jag jobbar men bestämmer själv när. Jag fick äta kakan och ha den kvar.

För det kan gå. Ibland. Om man bara har lite tur.

Som just nu. Våren! Detta underbara väder!! Igår var vi här efter förskolan:

image-42

Ikväll var vi här:

image-44Skidbacken och skateparken! Öppna samtidigt! Sonens lycka är total!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s